Hoppa till huvudinnehåll

Relining – nya rör i de gamla

Publicerad 11 december 2020

Relining är samlingsnamnet för tekniker där man renoverar slitna vatten- och avloppsrör från insidan med nytt material. Relining är inte något nytt, tekniken har funnits i Sverige i över 30 år, men börjar nu användas oftare även för rör som har vattentryck. I den här artikeln går vi igenom vad relining är, hur det kan användas inuti bostadsfastigheter och hur Signalisten ser på tekniken.

Bertil Ekvall är fastighetsutvecklingschef på Signalisten. Han förklarar att Signalisten ser relining som ett alternativ till stambyte, men att det alltid beror på omständigheterna.

– Vi har renoveringsprojekt där vi redan använt relining och vi har projekt där vi blivit avrådda från det.

Med relining menas att reparera röret genom att först rensa det inifrån och sedan lägga dit ett plastmaterial, så att ett nytt rör bildas inuti det gamla. Metoden kallas även rörinfodring eller rör-i-rör. Detta kan förlänga rörets livslängd med flera decennier. I vissa fall är det ett alternativ till att byta ut de gamla rören helt, så kallat stambyte. Fördelarna är då bland annat lägre kostnad, kortare tid för renoveringen och inte minst att det innebär mindre påfrestningar för de boende under den tiden arbetet pågår.

Det finns flera metoder för relining, här är de tre huvudsakliga:

  • Borstmetoden: Här används ett roterande borstverktyg för att fördela ut plastmaterialet mot det befintliga rörets insida. Det blir ett tätt och elastiskt skikt utan skarvar. Däremot är inte slutresultatet självbärande, det vill säga att det är starkt nog att bära upp sig själv, vilket kräver att röret som renoveras inte får vara för svagt.
  • Strumpmetoden: Här läggs en ”strumpa” av polyester och epoxi in och bildar ett nytt, självbärande rör i det gamla systemet. Metoden är säkrare än alternativen, men också mer kostsam. För smalare rör eller rör med många böjar är strumpmetoden svårare att använda.
  • Sprutmetoden: Efter rengöring sprutas en plastmassa in i rörsystemet och bildar ett självbärande plastlager. Sprutmetoden innebär att man slipper skarvar och går lätt att applicera även på rör som förgrenar sig eller skiftar i storlek. Tjockleken på plastlagret kan dock variera.

De olika metoderna innebär fler skillnader än vad som beskrivs här. Därför är det också viktigt att den som utför en relining har djupa kunskaper och erfarenheter om material, metoder och processer. Därför har Branschorganisationen Relining i Fastigheter, BRiF skapats för företag som på något sätt arbetar med relining.

När är relining inte ett bra alternativ? Ett exempel är äldre hus där det saknas fungerande tätskikt i badrum och/eller där det förekommer vattenskador. Här krävs en fullständig renovering av badrummen och då är nya rör det bästa, även sett till ekonomin. Det kan också vara så att de befintliga rören är för skadade för att erbjuda tillräckligt stöd för en relining. Stambyte kan krävas i en del av byggnaden samtidigt som det kan räcka med relining i andra delar av samma byggnad.

– Relining är framförallt intressant när det räcker med att förlänga livslängden med 10–20 år, menar Bertil Ekvall.

Sammanfattningsvis är frågan om relining eller stambyte något som måste bedömas från fall till fall, det finns många faktorer som kan påverka. När Signalisten fattar sina beslut har de först gjort en noggrann analys av vattenledningar och tätskikt i badrummen, inklusive deras anslutning mot golvbrunnar. Dessutom väger man in schaktens brister och otätheter när det kommer till brandspridning, lukt och ljud mellan lägenheterna.

Du kan läsa mer om hur några bostadsföretag arbetar med stambyten respektive relining i den här artikeln (från 2018):

VVS-form augusti 2018

Källor:

Branchföreningen för Relining i Fastigheter

Rapport från forskningsprojektet Stegvis renovering

Vägledning vid relining av avloppsrör i fastigheter